Lördagen var vi medbjudna av min kusin Margaterta att följa med på Loppis i Hedemora.

Det började redan kl. 09.oo så vi morgontrötta fick starta dagen med väckarklocka 06.30

Två timmar tidigare än vanligt, gissa om vi var trötta?

Men eftersom viljan fanns så satte vi fart och 08.45 satt vi i bilen med frukost i magen och nyrastade hundar!

Margareta och Sven- Erik väntade på oss i Fagersta och sedan åkte vi efter dom till Hedemora. 

Loppisen var i Hedemoras stora ishall och tom utanför stog det bord med allehanda till salu varor...

Janne började redan utanför med sina fynd.

En lampa för stearinljusstumpar.

Sedan hittade han en bok av Lisa Marklund, ett fynd för det var fortsättningen på den han håller på med just nu !!!!!!

Vi retades lite med Janne för det var bara han som handlade..........

Men rätt vad det var så lossade det.
Själv var jag ute efter snygga porslinaker i blåvitt som jag inrett min bokhylla med sedan vi var nygifta på -60 talet.
Nu stog där plkötsligt en skål med lock som jag tyckte var fin....

Vi hjälptes åt att kolla efter mina andra samlarobjekt,
figurinfigurer med tyllkläder!
Något som brukar vara sällsynt och svåra att få tag på.

Så plötsligt står där en framför oss!

Jo, jag köpte den!

Margareta hittade en fin Påskduk som hon köpte och så, på väg ut för att leta på ett matställe, står där ännu en figurin ........ med tyllkläder.
Hon som sålde den påstog att det inte fanns någon mera där inne, ovanlig som den är. Jag kunde bara hålla med.
Jag hade ju köpt den andra -:) 
Nu fanns det inga flera!

Så gick vi iväg till en vägkrog i närheten och åt Lövbit med pomfritt och Bernadesås, lika gott som onyttigt!

Så rastade vi hundarna och sedan gick vi in igen.

Döm om min förvåning då jag hittar 2 stycken figuriner till.
Dessa 2 st var små och alltså en helt ny upptäckt för mig .....
Att de fanns som miniatyrer oxå!!!!!

Dessa var ca 5 cm höga.
Jag köpte de också, hur kan man avstå?

Jag sneglade på denna stora docka flera ggr men lyckades avstå från att fråga om pristet på den. Men det var stor och härlig...

Ja, lite mera köp blev det.

Bland annat köpte jag detta smycke. Kan användas som Broch men även hängas i kedja.
Jag har ju lite dille på blåa prylar så det var därför jag föll här.
Det ska vara Turkoser sa hon, törs man lita på det.

Jo jag tror det

Jag tittade även på alla dessa större porslins o gips hundar som fanns där. Var sugen på en!
Men ingen föll Janne i smaken och jag försöker alltid köpa sånt som vi båda kan acceptera......

Så ser vi denna Schäfer, men den var så skamfilad och sliten!

Då säger Margareta, min kusse, köp den så lagar jag färgskravankerna åt dig.
Jag vet ju vad duktig hon är att måla tavlor, få till färgsammansättningar osv så jag tog henne på ordet!
Jag köpte hunden!

Efter Loppisen stannade vi till en stund i Fagersta, medan kaffet kokade så tog Margareta fram sina atteraljer som konstnärer har, en stor låda med Akvarellfärger mm.
Så satte hon igång och doppade sin pensel lite här och där och duttade på min Schäfer och snart var den i nyschick!

När vi kom hem vid  ca. 17.oo var vi jättetrötta båda 2.

Solen sken och det var underbart ute så de 4 fota fick dela på en torkad Oxsvans och vi satte oss ute och bara degade i solen

Ja, om någon vill se Våra fynd så här är dom! 

Från Vänster, Lisa Marklund, Schäfern, Lampan,
i mitten den blåvita skålen och 2 st större figuriner med tyllkläder.

Främre raden, en kopia av katten i stolen som jag  har redan hemma, men denna är röd i huvundet, min gamla är grå. Den gamla, grå, köpte jag som Mors Dagspresent till min mamma för min första veckopeng när jag var barn och den står nu i min vitrin och väntar på sin tvilling.

De andra 2 små figurinerna är de små med tyllkläder....

Margareta och Sven- Erik, Tack för en trevlig dag!

------------------------------------------------------------

Här finns Vännerna på Nätet!
DU som är från 30 till 100 år, Välkommen att bli medlem i forumet. Facebook och Bloggar är bra men där kan man inte ta upp allt för privata saker.  Här kan man prata av sig om livets glädjeämnen och sorg. Forumet är slutet och kommer inte att ha så många medlemmar för vi ska alla kunna känna oss trygga där inne

I kväll var det då rent hopplöst att lägga in ett inlägg. Gör ett försök till innan jag ska sova.

I dag har vi firat födelsedag här. Det blev den vanliga Swartvalstårtan, den är ju helt suveränt god. Fast inte så lämplig förstås för oss, men fyller man år så!

Paketet innehöll det vanliga, Veternabörsen, Bilbörsen och några nitlotter, exakt lika dålig utdelning här oxå som i Stråssa  

Jo, det är väl så att lotter ska inte ja köpa, jag rensar visst bara ut nitarna så andra får

vinna  

Jag har mått riktigt dåligt i Ryggen så jag gav upp försöket att klara mig utan kortison. Började med 3 tab. ska sedan trappa ner till förhoppningsvis underhållsdos på ½ tab. om dagen igen.

När ryggen blev bättre mådde jag ändå skit, kunde inte förstå hur jag kunde vara så trött. Med den dosen borde jag ju vara i full fart, tyckte jag.

Nå, i går kom jag på att ta ett blodsockerprov och då steg det där berömda ljuset upp.

   Hur kunde jag glömma att kortison höjer blodsockret?
Jag hade 21

Nu har jag höjt insulinet och sist jag mätte var jag i allafall nere i 13,6 så det går åt rätt håll. Dessutom, vad bättre är, jag är inte så förbenat trött heller.

Nä, i dag har jag faktist gjort lite nytta igen. Varit ute en stund och försökt bringa någon ordning i våra 2 Äppleträd som mest liknar skatbon, så vildvuxna som de är.

Planterat 2 krukor med Penseer´har jag oxå. Vad härligt när det blir plussgrader och man kan börja så smått att rota i blomjorden.

Sticklingar börjar det stå i alla fönster här nu, jag har klippt ner de som var med från Spanien så altanens blommor är på G. Om de bara rotar sig snällt vill säga!

Har gjort en raid på vår infartsväg. Otroligt mycket högar låg där, många plattade vi till med skor och bilhjul innan vi upptäckte dom men en mera än halvfull 3 liters påse fick jag ändå ihop.  Konstigt, allt innom ett område där en smal stig varit uppskottad i vinter.
Nä, inte tror jag det är katterna, de brukar göra smalare saker.
Ja man blir snopen minst sagt.

När vi flyttade hit förra våren informerades vi om att " Här i Färna plockar vi upp efter hunden".  Undrar vilka vi som det gällde?

Rozz är en lustiger kille han. När vi åt mat var jag tvungen fota honom. Han hade slocknat ned nosen under köksskåpen. Att han inte kvävs? Kanske det luktade gott där?

I dag rymde han oxå den rackarn. Grannen kom med sin Saga och rätt var det var så forsade Rozz förbi mig och till Saga. Matte såg livrädd ut och Saga började skälla så Rozz drog vidare, hem och runt lite så han fick motion i dag i alla fall. Konstigt nog så var kopplet han satt fast med helt så jag har ingen aning om hur han kom loss?

Jag har beställt en ny kamera istället för den där som gick sönder i Spanien, väntar ivrigt på Canon PowerShot SX30 IS med 35 x zoom. Vad kul det ska bli att fota med den.

Men i morgon åker vi till Västerås, Janne ska handla lite saker medan jag ska till ögon på C-lass och göra ett litet ingrepp som ska dra upp ögonlocket mitt som blivit allt för långt på ena ögat. Det har varit så jobbigt, ska bli jätteskönt att slippa detta irriterade och rinnande öga.

Resan hemmåt går bra, bara ett par små felkörningar än. Men vi har stora problem för hundarna turas om att kräkas. De är dåliga på nätterna, börjar på kvällen och dagtid inget.

Vi misstänker åksjuka för vi har nog, ska erkännas, kört mycket längre än på nerresan. Vi har kört till 23 - 24 på natten. Inte med vilje utan därför att när klockan närmat sig 19.oo så har vi plötsligt inte hittat några ställen vi vågat sova på.

Man vill ju inte stå ensam i okända trakter!

Vi har i allafall tagit oss förbi Paris med bara en smärre miss på vart vägen tar vägen.

Vi har åkt genom Loiredalen och förundrats över så vackert där var. Massor med slott, hus inbyggda i bergväggar, bara fönster ocg dörrar inpassade i berget som avslöjat att där var bostäder. Dessutom var det massor sådana bostäder på ett ställe!

Vi har åkt ut ur Frankrike nu och är i Belgien, snart kommer vi in in Tyskland och det känns tryggt för måste vi söka hjälp för hundarna så klarar vi oss språkmässigt bättre där.

Men i dag ska vi försöka med låg hastighet, längre raster och fortsätta med flytande föda och hoppas ingen kräks i natt tacka vare det.

Fortsätter detta vågar vi nog inte köra vidare utan att prata med en vetrenär, för nu är det länge sedan de fick behålla maten, våra 2 små som trots allt är pigga och glada. Mestadels.

Varmt och skönt, Forsytian och Magnolian blommar här.

SÅ vackert¨ så....

Våra tankar är hos er i Stockholm och vi vill tända ett ljus för Jans moster Mary som gick bort i går, Lördagen den 12 Mars.

Dagarna går så fort, min sista månad med Vodafon (internet) närmar sig sitt slut som blir nästa Lördag. Sedan blir kontakten med omvärlden mycket begränsad så att säga.

Eftersom hemresan startar 6 dagar senare så förnyar vi ej med 1 månad till, det blir rastplatser med Wifi som gäller på hemresan. När vi hittar såna!

I början på veckan blev det livat här på campingen. Många Tyskar samlades i en Karneval där de tågade runt hela campingen. Jag frågade varför och fick till svar att det var karneval hemma i Tyskland i dag! Jag Googlade och de firar Askonsdaen som förebådar fastan.

Kolla kortet, så nära stranden vi bor -:) Bättre kan man inte ha det!

Onsdag o Torsdag stormade det här, Fredag och Lördag regnade det!

Men i dag har solen värmt oss och torkat upp allt vatten som himmlen öst över oss.
Jag njöt i fulla drag, men Janne och hundarna trängdes i skuggan från vårt vindskydd.

Äter och mår gott gör vi. Nu har vi fått i oss 3 liter färska Jordgubbar. Mums!!!

 På promenaden i dag passade jag på att plocka mig en bukett vårblommor till bordet. Den andra jag hade flög ju all värdens väg i stormen. Ja alltså, den ramlade bara omkull så blommorna vissnade, men vad ör det när Bolnuevo är fullt med blommor!

Rozz har klarat sig bra utan sprutorna och blir allt bättre. Nu har vi utökat de dagliga promenaderna till ca 45 minuter per gång. Men han verkar lite trött mot slutet så vi tar det långsamt. I morgon ska han få ny injektion antibiotika och dessutom ska blodprov tas för att se om det finns rester av parasiter kvar i blodomloppet, vilket vi hoppas att det inte gör!  Han börjar vara så pass pigg så han erbjuder oss alla vägar som tänkas går till platser där han förr fick springa lös. Då vi säger: Nej Rozz, ändrar han riktning, men hinner han så ger han oss ännu ett erbjudande att gå där innan vi passerat.

Vi har sagt att visar proverna inget i morgon då ska han få springa lös på Onsdag!

Som avslutning på detta blogginläg visar jag några dagsfärska bilder härifrån. Lite annat än hur ni har det där hemma!

Här finns Vännerna på Nätet!  http://50pluss.forum24.se/

DU som är från 30 till 100 år, Välkommen att bli medlem i forumet.

Det blir allt tommare här, allt flera lediga platser. Vi från Sverige kan bara vara utomlands 6 månader, annars gäller ej bilförsäkringen (om något skulle hända).

Kan det vara så i övriga länder med eftersom så många packar ihop och åker hem?  Normalt kommer folk ju ner tidigare på hösten än vi gjorde.

Våran tillvaro är ännu begränsad, dels pga att vädret varit uruselt, storm i dagarna 2 och nu regn. Men även av att ha en sjuk hund som inte orkar så mycket utan mest vill sova.

I går var vi iväg och fick hans 3:dje injektion, nu ska vi ha honom under observation fram till Måndag då han får en ny spruta. Hur kommer han klara sig på enbart piller i dagarna 4? Vid minsta tecken på försämring ska vi ringa ett jourtel. nr. vi fått. Men vi hoppas ju att han ska fortsätta förbättras.

Vi går ofta och korta promenader för han dricker mycket och behöver ut var 3 timma, utom på natten, då klarar han sig. Han har inte så ont i sina leder längre för han hoppar upp i våra sängar och går själv ut och in i bilen nu.

Promenaderna blir allt längre, nu går han nog ca 300 meter innan han bestämt vänder om och vill hem och sova igen.
Mat måste han ha och det rejält, för pillrena han ska ta är frätande på magen. Nu är ju detta en envis lite vovve som kan totalvägra för mat han ej är sugen på, så vi har laddat upp med god hundmat på burk och det äter han.
Dessutom får han ofta hundgodisbitar för att ej vara tom i magen.

Ja, herre gud vad han kommer lida när han är frisk och vi slutar skämma bort honom. För han ska ju äta samma mat som Zita sedan......... har vi tänkt!

Zita är bekymrad över sin hundkompis, hon puffar på honom och försöker få igång han till bus.

Vi turas om att gå längre med Zita, men först måste hon med hem till husbilen så hon vet att de andra 2 är lyckligt och väl hemma.
I går när hon och jag var på "tur" så tyckte jag hon gick lite väl limmad vid min rygg så jag sa att hon fick "springa iväg och leka". Hon skuttade av glädje, sprang några steg frammåt.  Stannade och såg sig om åt alla håll, som hon undrade "vem ska jag leka med"?

Så föll hon in bakom mig igen och gick som hon var klistrad på mig.

Plötsligt kommer hon farande framför mig, hon viftar på svansen och har en pinne i munnen.

Ja, hade hon ingen hundkompis så fick väl jag duga då som lekkamrat  -:) 

Vi körde apport tills allt godis i min ficka var slut

..................................................

.............

Här finns Vännerna på Nätet!  http://50pluss.forum24.se/

DU som är från 30 till 100 år, Välkommen att bli medlem i forumet.

Facebook och Bloggar är bra men där kan man inte ta upp allt
för privata saker. 
Här kan man prata av sig om livets glädjeämnen och sorg.
Forumet är slutet och kommer inte att ha så många medlemmar
för vi ska alla kunna känna oss trygga där inne

Här finns Vännerna på Nätet!  http://50pluss.forum24.se/

DU som är från 30 till 100 år, Välkommen att bli medlem i forumet.

 ---------------------------------------------------

Rent ut sagt så känns det
som att jag uppdaterar denna blogg med samma ord, vecka ut och vecka in. Men jag fortsätter väl så alla vet att allt är bra här nere.

Dagarna blir allt längre nu och när vi går kvällsrundan vid 20.oo är det inte lika becksvart ute, man skönjer folk långt bort på stranden.

Ja innan vi stratar hemfärden är det kanske ljust ute när vi stänger husbilsdörren för natten?

Våra dagar fortsätter som vanligt, vi vandrar 1 timmas rundor flera ggr om dagen och var 3  dag dag drar vi iväg med matsäck på en halvdagstur.

Sedan straffas jag för min envishet att gå på långa sköna prommenader ett dygn efter med ont i benhinnorna, men vem bryr sig?

PÅ våra vandringar dyker jag in bland vegetationen och gör mina upptäckter.

Vad månne detta bliva? 

Hoppas den slår ut innan vi åker!

Kanske Janne och hundarna är lite trötta på mina turer in bland buskar och sly

för jag ser ofta bara ryggtavlan på dom

På vägen mot Lavendeldalen som är en smal grusväg, har naturen börjat ta tillbaka av det människan skapade.

Som här, ett stort hål rakt ner i avgrunden.

NEJ! 

Aldrig att VI skulle åka med en bil utmed denna väg, som så många andra gör

Ett uselt kort, men så sant så. 

Så här ser vi oftast Rozz.

Som ett streck fram och åter över stigen vi vandrar. Han avsöker varje millimeter efter kaniner, men tyvärr, de försvinner alltid ner i sina hålor

Med risk för att verka tjatig så kommer ännu ett kort från Lavendeldalen.

Nog är de ljuvliga?

Liksom här, helt fantastisk. Alltså hunden    

Otäckt detta som händer i Lybien!

Vi kan inte låta bli att undra för oss själva om den Spanska flottan patrulerar kusten här utanför för att stoppa flyktingar att ta sig in i Spanien?

Bilden är från vår dörröppning

På kvällen ....  fått veta att den Spanska flottan ALLTID, varje år denna dag, har övning här utanför.

Så vi kan sova lungt i natt.

Jo det var så sant!

Vi funderar lite över vad det kommer sig att det är SÅ lungt här på Campingen?

Ha, ha, folk är verkligen annorlunda här, eller är det bara våra grannar?

Här börjar de festa med vin mm
redan vid 12 tiden och när klockan är 17.00 avslutas ALLT som på ett givet kommando.

Campingen återgår till läget som liknar  "tystnaden i kyrkan"

Inte ens Svenskarna verkar festa efter 20.oo

Ja man tar väl sedan dit man kommer kanske...........

Flera kort finns i vårt Fotoalbum

Nu går mina 29 dagars internetabbongemang ut och vi har räknat på huru göra.

Vi har 40 dagar kvar här i Bolnuevo och beslutar därför att ta en internetfri vecka så köper vi nya dagar och de räcker då fram till dagarna innan vi åker.

Resan kommer,  om allt går som planerat gå mot Paris där vi stannar några dagar.

Bäst att passa på att "göra stan" ifall vi inte kommer iväg nästa år.

Man vet ju aldrig vad som händer men för säkerhets skull så har vi bokat "våran" tomt till nästa vinter.

Allt mera Spanjorer hittar ut till detta paradis på helgerna, i dag har de nästan vallfärdat hit.

Dessutom har de nu tagit av täckjackorna konstaterade Janne och jag i dag då vi satt en stund på Strandpromenaden och iaktog folket som vandrade fram och åter. Skönt att se lättklädda Spanjorer, hi hi, då kan vi känna oss som en av dom , vi lättklädda turister.

Annars så har vi hållit oss friska, vi promenerar vidare och faktist går vi så mycket så vi missade att Svenskarna börjat med sina strandpartyn igen på Lördagarna.
Kanske vi sällar oss till dom nästa Lördag, får se, problemet är ju hundarna. Det kan bli varmt om dom ska vara i husbilen om detta väder håller i sig

I dag fick Janne ta eftermiddagsrundan med hundarna själv, jag satte mig på cykeln istället. Med fasit i handen var det nog bra för jag har haft förskräckligt ont i benhinnorna sista dagarna och det var perfekt att slippa gå. Mina benhinnor har spökat 1½ år nu så jag är van, men ändå, skönt slippa värk ibland.

Det finns en väg som leder bort från Bolnuevo som ja varit nyfiken på och i dag var det då dags. Den började vackert.....

Tyvärr fortsatte det inte så. Växthus på växthus och sedan plöjda nysådda åkrar som formligen stank av dynga.

Dessutom hade traktorn tappat dynga på vägen så jag fick kryssa fram.

En lättnad då jag kom fram på en avtagsväg.

Med ett leende såg jag på vildhunden som iaktog mig, den tänkte säkert...

Galna turister, de är då överallt!!!!

En annan dag i veckan bestämde vi oss för matsäck och vandring i bergen.

försöka ta oss upp på toppen.

Jag har gjort en röd prick där.... 

Hundarna manar på oss, kom nu, denna väg eller hur?

Ibland tar vi en annan väg bara för att de inte ska få ha rätt varje gång   

Ibland finns det bara en väg och då går vi bara. Väg föresten? Den är full med stenar, små och upp till så stora som en knytnäve så vägar är det inte men ändå kan man i värsta fall möta en bil här för det finns ju herdar och andra som bor i små hus långt uppe på berget

Jag tycker det är rasande grannt här uppe

I bland försvinner jag ut bland vegetationen, då har jag upptäckt en växt som ser annorlunda ut och som jag måste undersöka. Som tex denna, med röda grenar...

Så här högt upp har vi aldrig varit förut och här ser man hela Bolnuevo, neranför villan till höger går vägen där de vackraste bergen jag sett finns

(kort finns i vårt Fotoalbum)

Sedan är det udden som sticker ut i havet som är ett berg där det nu byggs febrilt, neranför börjar den långa sandstranden som räcker ända till Isla Plana

Nu kommer vi alltså vara utan internet fram till 21 feb (om vi står ut)

Vi önskar alla en fin Alla hjärtans dag!

Vårt fotoalbum har några nya kort om någon är intresserad   HÄR

Som avslutning på dagens inlägg blir ett kort på Rozz.

Det första kortet på honom då inte munnen är halvöppen och han inte ser full i sjutton ut.

Här är han bara otroligt söt!

Vi har haft sköna dagar här i Bolnuevo, det är så varma och sköna dagar nu men fortfarande förvånas vi av kylan som känns genast då solen försvinner så riktig sommar är det inte ännu.

Förutom en cykeltur till Po de Mazarron för att fylla kylskåpet igen så har vi bara gått här och njutit.

Så i morse bestämde vi oss för att det var hög tid att ta en promenad igen.

Sagt och gjort, jag slängde ihop en sallad av vad huset (husbilen) förmådde, packade ner 3 bananer, hundvatten och tallrikar o bestick så gick vi iväg klockan  11.45

Mera kort finns i vårt fotoalbum   Här  Men några visas i denna dagbok

Vi började med att gå av stora vägen och ner i flodfåran, hundarna fick som vanligt fullt jobb med att jaga efter vildkaninerna som for fram och åter över stigen framför oss. 

Trots att tungorna hängde som slipsar ner mot deras hals av ansträngningen så lyckades de ej fånga en enda kanin.

I flodfåran är det mesta sänderbränt och brunt men jag förundras över grönskan på slänten där solen ej når med mera än några få strålar.

Grönt, skönt och blommor i mängd!

Vi var oense vilken stig vi skulle ta när den grenade sig i 2 delar. Jag envisades ej länge utan Janne fick som han ville, vi tog den yttre stigen som verkade genast.

När vi kom fram på vägen erkände Janne att mitt förslag varit bättre -:)

Vi kom nämligen fram på ett ställe där 2 små floder föll samman i en och var tvungen ta oss över. Där låg stenar i vattnet så det gick bra!

Så upprepades detta och nu fanns inga stenar att gå på så jag slängde i ett par st.

Jag steg ut på den 1:a, den var stabil.

Jag steg ut på den 2:dra och den rullade undan å så stog jag där i vattnet med båda fötterna (i strumpor och sandaler på)

Janne sa, varför tog vi inte av oss skorna????

Vi vandrade vidare och jag upptäckte en konstig växt som det vete gudarna vad det var. Läckert grön med tjocka ytterkanter och fullt med små kulor runt bladets kant som såg ut som vattendroppar. (Jag vågade ej känna på dom, man vet ju inte???)

Någon succulent växt var det i allafall det syntes på de tjocka, krusiga  bladen

Så närmade vi oss Mazarron och Janne tyckte vi skulle gena över floden igen. Vi tar oss nerför slänten och ser längre bort ett vadställe. Vi kom över torrskodda, men ingen av oss kom ihåg att skor och strumpor kan man ta av ifall....

Jag såg ett träd som var underbart vackert, jag tror att det var mandelblom? Rätta mig om jag har fel....

Våran genväg visade sig komma fram där vi skulle gått om vi tagit vägen över bron.... Ja så har vår tillvaro ofta varit här i Spanien, våra genvägar brukar vara längre -:)

Vid rondellen där man tar av mot Murcia stog en staty omgiven av en massa vatten/ fontäner.

Jag zoomar in och ser en staty av en muskelknutte.

När vi står där börjar det tuta och den ena efter den andra polis och ambulansen åker in i rondellen och mot Murcia.

Vi vet inte om det var det eller något annat som skrämde Zita så till den milda grad så hon bara ville fly....

Vår plan att gå in i centrala Mazarron fick vi avstå ifrån för det var jobbigt nog att se henne slita och dra i kopplet nästan krälande för att fort nog komma därifrån.

 Vi valde istället att gå ut mot landet och hemmåt igen, fast en annan väg.

När vi kommer mitt bland tomatplantagen så blir vi omkörda av en traktor...

Lite senare ser vi den nere i en flodfåra som används som soptip. Vad han gjorde där kan vi inte bevisa men misstänker att han hade besprutat tomater och nu tömde det sista i tanken... ner i vattnet

Vilken tur att vi inte tillåtit Zita och Rozz att bada där nere i havet där detta vatten rinner ut.

Fast en gång hoppade dom i där och badade, hela dom blev dyngblöta.

Bara skallarna torra   

När vi kom hem igen vid 16.30 var det skönt att lägga sig i skuggan och äta bitben medan matte och husse pratade med grannen framför oss, vi kom på att vi hade Diabetes alla så det blev att jämföra insulinsprutor mm