Efter förmiddagsrundan med hundarna satte vi oss i Limmon och

åkte hemmifrån.
 

Vi  åkte ner mot Karmansbo där årets marknad gick av stapeln i dag

den 6 juni.  På vägen dit fann vi en ny skylt där det stog

LOPPMARKNAD med stora bokstäver.  Loppisen var på Bäcks  gård 

.
Visa större karta     Jag rekomenderar gärna denna Loppis

Där inne var fullt med  fina grejer , allt snyggt och överskådligt

framställt, inte denna röra som finns på en del Loppisar.
   

Jag hittade inget men när vi skulle gå så föll mina ögon på en större

gammal docka.
Jag fick veta att hon hade en folkdräkt från Skedevi socken i

Östergötland, sydd av en gammal dam vid namn Maja Andersson från

byn Regna. Dockan hade tom orginalkartongen kvar.
 

Jag gissar att dockan är från tidigt 50 tal. Hon hade små

hemstickade knästrumpor  och schalen hålls ihop av en vacker

handmålad brosch.  (Infälld bild)  Någon som minns denna, hon har armar o ben fastsatta med snöre, Blundögon och hår. Årtal?
 

Nu bor hon hemma i mitt skåp, bredvid min Kosackpojke och de andra damerna.

De skulle visst få hem flera dockor senare ............
 

Vi åkte sedan vidare och stannade på ett bra ställe för att ta fram

stolar och bordet och äta vår matsäck som i dag bestod av

Potatissallad och skinka. Varför smakar allt så gott när man äter

ute, borta från allt jäkt och jobb?
 

Så åkte vi till Karmansbo. Vi gick igenom vid Smedbostaden o Långa

raden där vi en gång bodde. Oj vad fint de nya hyresgästerna gjort

"vår" uteplats. 
 

Damen i Drängastugan hade som vanligt stora enormt blommande

pellisar i sina fönster. Precis som de jag njöt av förra sommaren då

jag dagligen gick förbi hennes blomsterfönster
 

Liten saknad känns, det var så mysigt att bo där. Men tänker man

lite längre än näsan räcker så bor vi bättre nu, trots allt.
Marknaden var i full gång
 

Musik bjöds på, just när vi gick där spelade de " du är det finaste

jag vet"  Underbar melodi.  Som sig bör, alla ansikten är utsuddade
 

Vi gick in och kikade lite i Lancashiresmedjan. Stångjärnshammaren

hade tystnat och det var svalt och skönt där inne. De gamla

skottkärrorna stod stilla
   

Smebostadens museúm  var öppet för besökare och Birgitta hade sitt

cafe öppet, dock gick vi inte in där denna gång. 
 

 Vi ställde våra steg ner på Marknadsområdet igen.  Ett stånd var

uppställt med enbart glasfigurer.
 

På vägen nerför backen vid Kolhuset som idag fungerar som Cafe är

det liv och rörelse.
  

Nu ska vi handla lite smått och gott. Det blir en påse Brända Mandlar

som snart var uppätna.
En tunika som jag blev förtjust i.
  

Dessutom, länge sedan man kalasade på dessa goda korvar så 4

stycken fick följa med hem.
  

När jag kom hem och delade korvarna i lagoma bitar till frysen så

hade jag 2 par ögon som lystet följde mina förehavanden.
  

Nu är det kväller solen är på nergång och det är en helt perfekt

avslut på en underbar Nationaldag

Vi önskar er alla en solig och oförglömlig dag i dag, denna vår egen dag,

vi alla som bor i detta avlånga land!

Vi ska snart ut på tur med Limosenen, kanske det blir några foton senare?

Till dess bjuder jag på några kort som bara visar vilket underbart land vi alla bor i.

 Korten är tagna i går, med mobilkameran (lite suddigt) på min promenad runt Gunnibo kyrka, Skinnskattebergs län, Västmanland, Sverige